Gyula och jag har haft en fantastisk jul i Peking/Beijing.
Gruppen vi ingår i består bara av akademiker. Jättetrevliga allihop. En familj pappa Staffan är professor på KTH, mamma Ingrid är svensklärare och son Petter. Sen har vi Bertil, läkare och fru Jing, akupunktör. Vi gör massa roliga saker tillsammans med dem alla i olika omgångar.
Kinesiska muren
Ja, här har det varit en fantastisk vecka. Jag har verkligen njutit av allt. Kallt som f-n, men jag/vi var välklädda. 20 grader minus och blåst när vi var där!!! Dock, god sikt. Varma kängor; har inte frusit om fötterna en enda gång. Teddybjörnsjackan har kommit väl till användning också. Varm och go´. Många kinesiska kvinnor har fällt kommentarer till mig om att den är så fin och sen har de lett sina rara små leenden. Ja, här är vi omgivna av kineser överallt. Små och svarthåriga. Turister är det inte många. Vår grupp är oftast de enda européerna att skåda. De säger att de gillar svenskarna; även på hotellet kommer den uppskattningen. Kineserna är inte så ödmjuka som japanerna i sitt förhållningssätt till omvärlden men ändå oftast trevliga att ha att göra med.
Ja, som sagt "Kinesiska muren" var en stor upplevelse. Vilket byggnadsverk! Helt otroligt. Jag förstår att det är Kinas populäraste sevärdhet. Uppförandet av kinesiska muren inleddes redan under 400-talet f.Kr. Den utvidgades eller förstärktes under Mingdynastin (1368-1644). Den ringlar fram i norra Kina. Den byggdes som värn mot inkräktare. Dess historia är lång, jag har läst på den men "rabblar" den inte nu. Anblicken och känslan är genuina nog när man väl befinner sig på själva muren, utom synhåll från butikerna, försäljarna, utflyktsbussarna, bilparkeringarna och linbanorna nedanför. Turisthorderna är förstås ännu ett modernt tillskott, men det går att vandra i enskildhet fjärran från alla folkmassor. Landskapets utmanande topografi tvingar muren att slinga sig fram över toppar och bergsryggar, och många turister blir rejält andfådda. Och jag med. Men utsikten från Kinas gamla "stendrake" gör resan oförglömlig.
Cloisonné-tillverkning
Vi har varit på en fabrik och tittat på något som heter cloisonné. Gå gärna in på länken här och läs om detta: http://en.wikipedia.org/wiki/Cloisonn%C3%A9. Det var kvinnor, förstås, som jobbade med detta, att ornamentera själva kopparvasen eller kopparbunken. Sedan målades det av ett annat gäng kvinnor och slutligen ett annat gäng kvinnor som slipade av vaserna, bunkarna/föremålet till oerhört vackra föremål. Jag blev sur när jag hörde att kvinnorna tjänar ungefär 3000 kr i månaden. Skamligt. Efter fabriksbesöket där jag fotade fick vi sedan gå till själva försäljningsstället. Vilka vackra föremål. Helt otroliga. Men vi kostade bara på oss en tesked à 120 yuan = ungefär SEK 130.
Silkestillverkning
Vi gjorde även ett besök där man visade hela vägen från silkespuppan till själva tillverkningen av silket. Vi i gruppen fick själva känna på ett spänna ut ett stort stycke silkesväv till perfekt format. Vi misslyckades förstås. De kinesiska unga flickorna gjorde det galant. Familj Staffan köpte två sidentäcken. Gyula och jag köpte ingenting där.
Art Area 798
Den 26 december tog jag vid 13-tiden taxi till Art Area 798, där jag bestämt möte med Staffan med familj. Gyula ville inte följa med. Orken tar slut ibland; förståeligt.
Taxin till Art Area kostade 39 yuan och det fungerade utmärkt i den vilda trafiken. Det är många att tampas med. Beijings invånarantal är 16 miljoner kineser! och de har ca 4 miljoner bilar. -- Art Area 798; underbart ställe. Det är ett stort gammalt fabriksområde som byggts om till gallerier. Vi startade med lunch, som familj Staffan bjöd mig på. Jättegod kyckling i limesås och ris förstås (ris till allt) och sedan milkshake med mango med svart malen peppar i. Mums. Sedan gick vi från galleri till galleri och bara njöt och insöp konsten. Vi slutade inte förrän kl 18! när gallerierna stängde. Själv var jag inne i en shop där de hade billigt och bra konstnärsmaterial. Jag köpte akryl-färger, ett akrylblock, akvarellblock och tre nya akvarellpenslar. Allt till ett mycket bra pris jämfört med Kreatima på Sveavägen i Stockholm. Får åka till Kina oftare! ;)-- Vi tog taxi tillbaka till hotellet alla fyra, som jag då passade på att bjuda på.
Pekingakrobatik-föreställning på Peking-operan
Vi tog alla tunnelbanan tillsammans med guiden Frank. Mycket modernt och fint T-bane-system. Mycket modernare än hemma i Svedala. Vi fick byta linjer tre gånger för att komma fram. Beijing är STORT. Otroligt stort. Jag undrade hur vi skulle hitta tillbaka eftersom Frank nu skulle lämna oss strax före föreställningen. Vi gav honom bra med dricks för den här veckan som han guidat oss. Jag fick uppdraget att tacka honom för ett bra genomförande. Det var inte svårt. Den kinesiska guiden Frank talar svenska! Han har pluggat på universitetet och utbildat sig till guide för svenskar.
Helt otrolig akrobatik. Och vilka färger sen! Petter fotade under föreställningen. Han lovade att sända mig en CD med bilderna därifrån. Jag tog två bilder med min digital-kamera men det blir ju inget under en sån här stor föreställning.
Tunnelbanefärden hem gick bra. Vi fick hjälp av Jing, som är kinesiska och kan sin stad.
Den kvällen åt Gyula och jag middag tillsammans med Bertil och Jing. Gott och trevligt. Jing åt bara risgröt och Bertil likaså. Jag tog en sallad och Gyula ris med både kyckling och biff. Mums-mums.
Många fler utflykter och luncher och middagar, (som ingick i det lilla utfärdspaketet à 1000 kr; otroligt billigt) har det varit men jag avslutar nu med gårdagens händelse.
Beijing zoo
Jag bestämmer att jag vill besöka Beijing zoo (ett av de tio största i världen). Gyula orkade tyvärr inte följa med denna gång heller. Han var bara tacksam att få några timmar för sig själv, som man behöver ibland. Bestämmer mig för att ta T-banan. I den här stora staden kan man bara ta sig fram med T-bana eller taxi för att besöka de olika spännande platserna. Varje resa kostar bara 2 yuan hur långt man än ska åka. Jag går ner till Beijing Railway Station. Tar linje 2 till station Xizhimen, vilket blir nio stationer att åka. Bara kineser i T-banan. Alla tittar lite försynt på "konstiga mig". Byter vid Xizhimen till linje 4 och åker en station till station Beijing zoo. Lätt som en plätt. Frank har varnat oss för ficktjuvar men här verkar det tryggare än hemma. Jag håller dock min väska tryggt över axeln. Har bara cash, kamera, guidebok och läppstift i väskan.
På skylten utanför entén läste jag att inträdet kostade 10 yuan under lågsäsong. Men när jag kom fram till kassan sa kassörskan "13 yuan" till mig. Jag lämnade "20 yuan" och fick "16 yuan" tillbaka. En yuan för lite alltså. Men på kvittot stod det "15 yuan". Något förvirrande.
Jag började med att gå in i jättepandahuset. Det kostade ytterligare "5 yuan". Pandorna blev ju en av maskotarna under OS-olympiaden i Beijing 2008. Gu´så söta och roliga de är. Jag fotade hej vilt. Kineserna hade ordnat det fint för dem i sin fångenskap.
Jag gick vidare till tigrar, lejon, pumor och jaguar. Här tog batteriet till min kamera slut. Jag gick runt och tittade och blev ledsen över hur små burar de vilda djuren hade. Dessa ståtliga djur på små platser. Önskade att de fick komma ut i djungeln igen. De såg heller inte lyckliga ut. Jag gick ut. Kom på att jag kunde fota med min mobil. Gick in igen och fotade med mobilen. Gick sen till en restaurang i närheten. Åtta unga kineser som var personalen, välklädda i gult, fnissade när jag kom in. Man vet aldrig vad det tänker. Om man inte frågar förstås. Det är inte så enkelt då de ofta bara talar kinesiska. I den stora restaurangen fanns vid ett bord ett kinesiskt par (hon och han) och vid ett annat bord en kinesiska tillsammans med en europé. Jag beställde in, av en blyg kinesiska, sallad, en skål ris och en flaska mineralvatten (ingen dricker vatten ur kran i Beijing). Salladen var jättegod. Jag pratade lite med den kinesiska engelsktalande bordsgrannen. Efter toalettbesöket beställde jag grönt te. Fick det i en flaska som europén hjälpte mig att öppna då korken satt så hårt åt.
Fick tag i batterier till min kamera och gick för tredje gången in till tigrarna och lejonen och tog några bilder.
Gick sedan runt vidare och såg kängurur, wellabys (små kängurur), råttor, fåglar, allehanda, rävar (vita!, svarta! och röda) med flera udda djur. Fotade hej vilt igen.
Kerstin Math