Jag, farmor Kerstin, ska hämta barnbarnet Mathilda på dagis. Jag kommer direkt från jobbet.
När vi lämnar dagiset säger Mathilda: "Farmor får jag bära din väska". "Nej", säger jag, den är alldeles för tung för dig". Men Mathilda står på sig och tjatar och till slut så säger jag, "Javisst, OK då". Och så ger jag henne väskan. Och sen går jag strax före henne. Jag vänder mig och ser en härlig bild på Mathilda, som bär min väska med ena strumpan neddragen. Får snabbt upp kameran och tar den här gulliga bilden. Det fotot använde Mathilda sedan när hon tog studenten. Ni vet, det där plakatet man kan ha med en barndomsbild på.