Azorerna 2002-04-16--22

Sao Miguel, Azorerna

Ibland ensam vid stranden.

Hotell Bahia Palace pool

Här har de hängställningen 1 meter utanför fönstret. Rekomendation är 0,30 cm max.

Här dansas det.

Här håller jag på att drunkna i Atlanten

Idla-flickor och pojkar gympar.

Kerstin vid den blåsiga hamnen vid Villa Franca.

Kerstin svingar.

Kerstins boarding-card. Fick efternamnet Math när jag gifte mig 2005.

Några av Azorernas 100 000 kor. En ko per innevånare.

Rune hittar sin golfboll i skogen.

Trapporna upp till kyrkan i Villa Franco do Campo tar vi i ett språng.

Varma källor

Vy 1

Vy 2

Azorerna 2002-04-16—22

 

Tisdag 16 april -  Jag åker med Idla-flickorna och några Idla-pojkar för att gympa på Azorerna. Vi åker från Arlanda den 16 april 09.35 och hela gruppen består denna gång av 34 personer!

 

Vi landar kl. 13.30, efter en lugn flygning, på Ponta Delgada, vilket är huvudstaden på ön San Miguel. Buss till hotellet Bahia Palace som låg ca 20 km från huvudstaden. Information på bussen av STS Solresors. Hotellet var mycket fint och låg nere vid Atlanten. Hotellet byggdes 1985 med tillhörande kyrka nere bassängkanten! (Bassängvattnet är inte uppvärmt).

 

Kl. 19.00 samlades vi alla hos Daisy och Bertil Nilsson. Daisy är dotter till Ernst Idla som grundade Idla-rörelsen. Det skrattades och glammades under kvällen.

 

Onsdag 17 apri l – Idla-gymnastik mellan 09.30—12.00. Sol då och då och solfaktorn kom på. Vanja var snäll och lånade ut till  mig och några andra som inte hade med sig. Och jag som hade köpt solfaktor 30 för Australien-resan. Den kom inte med. Gymnastiken gick hyfsat för min del. Bertil sa att jag började gymnastisera som en riktig Idla-flicka. Gott beröm. – Vilade något efter gymnastiken. Värker fortfarande i benens muskler efter skidåkningen i påsk!

 

Kl. 13.30 kom taxin som Rune, Lars och jag hade bokat för att åka till furnas golfbana och spela. Vi hade alla vår utrustning med oss från Sverige. Den azoriske caddie-mastern tog våra biljetter. Och så skrev han på en lapp 3-1 = 2 och det hade han ju rätt i! Och sen fick vi behålla våra två varsina biljetter till våra nästa spel.

 

Det var en underbar bana i vacker natur. Spelet gick väl så där. Ingen av oss tog några dyrbara poäng. Men vi genomförde 18 hål med någoot värkande muskler . Dimman tätnade under spelets gång, så det blev lite spännande att spela. Rätt som det var dimman borta och så kom den igen. Taxin kom och hämtades oss vid 19-tiden, precis som vi bokat in. Under färden visade taxichauffören oss på mjölkkor och biffkor. Det finns över 100.000 kor på Azorerna. Lika många som befolkningen, 100 000! En ko var, alltså! Vi stannade till i Villa Franca och köpte vatten på en mack. Hemma igen delade vi rättvist på kostnaden för taxin. Det blev euro 10 per person. – Vi åt middag på hotellet ca 20.45. Vi valde buffén som bestod av potatissoppa och grönsaker samt både grillad kyckling och grillad fisk.

 

Foto

 

Torsdag 18 april – Rune och jag hoppade över gymnastiken och tog oss till huvudstaden Ponta Delgada med taxi. Jag ville besöka en e-mail-station för att komma åt mina mail på arbetet. Jag hade den bärbara datorn med mig men det gick inte att koppla upp sig på hotellrummet. Annorlunda telefonjack och någon adapter fanns inte tillgänglig på hotellet. – Taxichauffören körde oss direkt till Centro Commercial Livraro Sol Mar, där internet-stationen skulle ligga.

 

Jag satte mig vid datorn och kom inte in. Ringde till SIS-IT. Jag skrev SIS-adressen samt användarnamn och lösenord och följde IT-Lottas anvisningar. Och, se "Sesam öppna dig". Jag läste av mina mail och besvarade dem. – Tog en fika på brons uteservering. Det blåste. Lite sol. – Gick runt och letade efter en affär som kunde försälja en adapter. Men det var tji. Efter fem olika besök hos olika butiker fann vi ett ställe som sålde "duplicator" som kunde kopplas direkt mellan datorn och telefonjacket. Jag köpte den. – Vi gick vidare i staden. Jag tog kort på en farligt monterad hängställning. Den var monterad mer än 1 m från fönstret! Kravet är att den ska var monterad max 30 cm från fönstrets öppning. Att läsa på i en Europastandard verkar man inte ha tänkt sig. – Tog taxi tillbaka till hotellet kl. 17.30. – Kl. 19.00 var vi inbjudna till Solveig och Gunilla på drinkar. Alla Idla-vännerna var där. Aune dansade i en mycket vacker klänning, som var köpt i Egypten. --- Alla frågade var Rune och jag varit under dagen. När jag berättat det för Karin så lät jag henne berätta det för gruppen så slapp jag berätta det 32 gånger!

 

Foto

 

Senare gick vi ned till hotellets matsal. Rune tog en räk-coctail och vitt azoriskt vin "Terra di Lavas" och jag tog en blandad glass och vatten. Ulla och Erik frågade om vi ville följa med på jeep-safari under söndagen och det ville vi. – Ut för att lyssna på liror (fåglar) som kom sju minuter över 22.00 varje kväll och kvittrade, men vi kom några minuter för sent. – Mörkt och blåsigt.

 

Fredag 19 apri l Denna dag blev det ingen gymnastik heller för då skulle vi på utflykt

Till Lagoa das Furnas (Cozida das Furnas) – Terra Nostra – Bad i ungdomens källa. Vårt första stopp med bussen var hemnen i Villa Franca; Porto Villa Franco. Vi tog en promenad dit i blåsten där många fiskare var och arbetade. En kranförare satt i en stor mobilkran med gripskopa och muddrade hamninloppet. Kranen var tysk av märket Sennebogen. Jag tog några bilder. Vidare med bussen till Terra Nostra – en botanisk trädgård. Det var en mycket vacker, välskött trädgård. Många växter var endemiska. Någon som undrar vad det betyder? Det betyder att växterna kommer från ett specifikt område, i det här fallet från Azorerna. Två svarta svanar med sina röda näbbar simmade i en liten konstgjord sjö. Deras ursprung var Australien. – Efter rundvandning i den vackra parken gick vi ned till ett badhus och bytte om till baddräckt och badbyxor. Vi badade sedan i det 30-gradiga vattnet, kallat "ungdomens källa". Vattnet var mycket järnrikt. Vattnet var helt gult. Simturen var härlig. Vi simmade fram till det flöde där vattnet rann ut ifrån och lät oss bli masserade i 40-gradigt vatten. När jag klev upp så sa´Ulla: "Oj, vad du blivit färgad gul av vattnet". Men jag berättade att det var min "sol-utan-kräm" som började falna från brunt till gult". ;).

 

Efter simturen och påklädning for vi vidare till varma källor, s.k. caldeiras. Där åkte vi ned till vattenbrynet och man hade där förberett vår lunch "Cozido", en gryta tillredd direkt i ett hål i den heta vulkaniska marken. I Furnas går tankarna till ett Island i tropisk grönska med varma källor och ångande, puttrande och mullrande gejsrar. Vi såg när tre män tog upp två stora grytor från den vulkaniska marken. Innehållet i grytorna fick vi sedan avnjuta i en restaurang, benämnd "O Miroma" inne i byn Furnas. – Det regnade hela dagen, så vi kom fram ganska våta till restaurangen. Bussen stannade tyvärr en bra bit från ingången. – Det var en underbar lunch med rött eller vitt vin därtill. "Grytlunchen Cozido" bestod av nötkött, mycket mört, kyckling, kanske gris, blodkorv, annan korv, sötpotatis och allehanda grönsaker. Mycket gott. Efterrätt: Val mellan brylépudding eller ananas-skiva. Jag tog brylépudding, som de här kallade för "milk pudding". -- Nästa stopp med buss, efter lunchen, var i byn Gorreana där vi fick se hur de bereder sitt té. De har stora té-odlingar på denna ö San Miguel. Vi fick smaka av svart eller grönt te. Några azoriska kvinnor satt åtta (8) timmar, 5 dagar i veckan, på en trästol och sorterade ut vissa té-strån ur té-högar som låg på bordet. Detta gjorde de för hand. De tjänade euro 325 per månad. Inte mycket.

 

Lördag 20 april – Vaknade kl. 09.10 i dag! Kom ner till gymnastiken 09.35, utan frukost.

Gymnastiken blev både inne och ute i dag beroende på våt gräsmatta. Fortsättningen på morgonens ute-gymnastik blev i hotellets konferensrum, där vi gjorde några mag- och ryggövningar på golvet. Sedan höll sjukgymnasten Kjerstin lite information om ryggens faciliteter. Bra att ha bukmuskler; det stödjer ryggen.

 

Söndag 21 april – Jeep-safari. En jeep kom kl. 09.30 och hämtade upp oss vid hotellet. Vi var sex personer som deltog på denna safari. Vi åkte först till Ponta Delgada för att hämta upp en familj bestående av tre personer. – Det blev en härligt, skumpande färd genom det gröna landskapet. Vi passerade Ribeira Seca, Ribeira Grande, åkte ned till Caldeiras, Monte Gorreana, Lomba de Maia, Lomba di Sao Pedro. I Furnas åt vi lunch på restaurang O´Miroma. Samma restaurang som på fredagen. Vid vår färd stannade chaufförerna vid ett flerta platser och vi fotade. Vi var bl.a. upp den högsta toppen av Azorerna. Tyvärr var dimman så tät här uppe att vi inte kunde se ned i dalen. Hemma igen vid 17-tiden. Vi skildes åt och tackade varandra för en trevlig dag. Jag gick hem till rummet och somnade snart.

--- Bertil hade fått låna mina golfklubbor och bag och fått min gree-fee, så Rune och han hade varit och spelat golf. De hade haft en fin dag på golfbanan. Bertils spel var lyckat och han var så glad.  – Senare när vi satt några stycken på balkongen ringde jag till receptionen för att fråga mannen som vanligtvis stod i baren om jag fick beställa drinken "Singapore sling"? Han sa´att han inte kunde ingredienserna. "Kunde jag dem"? "Nej", "Gör något sött och gott", sa jag då. "Med alkohol i"?, frågade han. "Ja, tack". En stund senare kom barmästaren upp med två drinkar. Lite ljus creme i toppen och rosa-röd "sås" i botten. "Vad heter drinken"?, sa jag. "Vet inte", sa han. "Jag har just gjort den". "Testa"! Den var mycket god. Det tyckte de andra också. Jag döpte den därmed till "Kerstins drink".

 

Måndag 22 april – Strålande dag. Gymnastik 09.30—12.00. Skön uppmjukning. Efter smörgås och kaffe i baren tog Rune, Lars och jag den förbeställda taxin kl. 13.30 för att spela golf i Furnas. – Det fanns inga trolleys att få, så vi fick sitta och vänta. Vi gick en härlig runda på 18 hål. Taxi hem kl. 18. Senare packning inför morgondagens hemresa.

 

Tisdag 23 april – Solig hemresedag. Jag gick ned kl. 07.15 för att ta ett dopp i Atlanten. Gunilla och Eva kom emot mig. Gunilla hade redan badat hade jag sett från balkongen tidigare. Hon frågade om jag skulle bada? "Då följer jag med dig", sa hon. "Man ska inte bada ensam". "Det gjorde ju du", sa jag. "Eva kom", sa hon då. "Försök inte", sa jag. "Eva kom ju inte förrän du badat klart". Då skrattade Gunilla.  Nåväl, Gunilla följde mig till "badet" Atlanten och Eva fortsatte hemåt hotellet. Jag gicki lite försiktigt. Tog några simtag sidledes i de starka vågorna. En stark våg slog omkull mig och jag fick en salt kallsup och salt i håret. Jag höll nästan på att drunkna. Det kändes lite otäckt. Jag gick upp direkt.  Men skönt var det, det lilla..– Packade och var glad och klar, då bussen skulle gå kl. 11.30 från hotellet.

 

Foto. Gunilla tog foto på mig när jag nästan drunknade i Atlanten…

 

| Svar

Senaste kommentarer

21.12 | 09:12

Hej Renè!
Tack för din hälsning! Så roligt att du haft den målningsbilden på din dator under så många år. Det gläder mig!
Önskar dig EN GOD JUL!

20.12 | 14:54

Jeg har brugt en kopi af billedet som baggrund på min arbejdscomputer de sidste 7 år. Mange kursister har glædet sig over det smukke billede.
Tak for det!!

18.06 | 09:37

Hej Jan!

Tusen tack för din positiva kommentar. Roligt att du tycker om mina målningar. Och det var jätteroligt att träffa er igen, efter så många år. Kramar!

17.06 | 13:56

Hej Kerstin, har tittat på dina målningar och dom är underbara ! Kram från Jan