Sharm el Sheik, Egypten 2008

Söndagen den 21 december 2012

Kl. 09.50. Gyula, Roberth, Mathilda och jag är på väg till Sharm el Sheik i Egypten. Vi höll inte på att komma iväg. (Roberth är min son, Mathilda är hans dotter och Gyula är min man). Följande händer:

En taxi är bokad att hämta Roberth 04.30 på S:t Eriksgatan, som är hans bostadsaress. OK. Det fungerar. Taxin hämtar sedan upp Gyula och mig på Grenvägen 10, kl. 10.40 ca. Taxifärd till Arlanda. Mathilda får skjuts av Lisen, sin mamma, som fick sitt körkort i maj 2008. Bra jobbat! Och Lisen gillar att köra. Gyula, Roberth och jag är vid Arlanda ca kl. 05.20. Mathilda dyker snart upp med Lisen.

Jag knappar in vårt bokningsnummer i den elektroniska terminalen. Får ut fyra (4) boarding-card coh tre remsor för våra resväskor. Tre remsor? Vad gör vi nu? Det visade sig att Mathilda hade en så liten resväska att den inte registrerades. Så då tömde vi vissa av hennes saker i Gyulas resväska och så fick Roberth ta Mathildas väska som handbagage. Så det löste sig med tre resväskor och tre remsor.

En assisterande kvinna på Arlanda hjälpte oss att kolla av våra pass och boarding-card för att vi lättare skulle komma fram i kön. Hon skakade dock lite bekymrat på huvudet när hon höll i Gyulas pass. Det hade öppnat sig lite i sitt fäste på ryggen. "Egyptierna är noga med att passet är helt", sa hon. Hon släppte oss dock vidare till inchecknings-disken där hon tog hand om våra resväskor och vi blev "släppta" för att ta oss till gaten. - Vi fikade i lugn och ro och åt medhavd smörgås.

När vi kom till gate 19, så ville inte pass-kontrollanterna släppa igenom Gyula p.g.a. av hans lite trasiga pass. "Jaha, vad gör vi nu då"? "Ja, han hinner inte till polisen för att skaffa nytt pass". Klockan var nu 06.45. Roberth som redan kommit igenom passkontrollen sa´att "ja, nu när Mathilda och jag kommit så här långt, så åker vi i alla fall". Jag började härja runt lite grann med pass-kontrollanterna. Efter många om och men så släppte de igenom Gyula med sitt trasiga pass. "Du får åka på egen risk", sa personalen. "De kanske inte släpper in dig i Egypten. Där är de stenhårda".

Flygresan var behaglig. Vi landade exakt kl. 13.25 lokal tid, som utlovat, trots start med försening.

I Egypten släppte de in oss alla fyra utan knot. Alla passagerare fick stå i kö ca en halvtimme i Detur-kassan när vi landat, för att få ut våra visum. Passkontrollen gick också bra.

Sedan tog vi buss nr 5, betalt transfer i förväg, till Sharm el Sheik och hotel Cataracta Layalina.

Vi checkade in på hotellet. Det såg trevligt ut. Julgranen stod i entrén och var redan klädd.

Roberth och Mahilda somnade snart i sitt rum. Gyula och jag tog oss till informations-mötet som hade lagts på hotel Cataracta Resort - ca 100 m. från vårt hotell. Jag halvsov under informationen. Tyvärr kunde vi inte boka in oss på stadsturen då jag inte visste hur Roberth och Mathilda ville ha det.

När Gyula och jag kommit tillbaka till vårt hotell somnade Gyula och jag och sov mellan 19-20. Klockan ringde och jag gick och frågade Roberth och Mathilda om de ville äta middag med oss. Gyula och jag gick i förväg. Vi tog för oss av maten och lät oss väl smaka. Roberth och Mathilda kom. Vi tog sen efterrätten på uteserveringen i kvällningen. Dryck fick man betala extra för. Jag betalade för oss alla tre öl och en vatten och notan lades på vårt rum 129 denna kväll.

Sen tog vi en promenad. Träffade bl.a. på en konstnär, som satt och målade utomhus.  Vi försökte även ta oss ned till beachen för "att kolla läget inför morogondagen" men den var igenbommad och stängd för natten. Säkerhet.

Vi gick vidare till Casinot. Roberth frågade kvinnan i entrén om det fanns någon pågående tournament. Men tyvärr, svar nej. De hade en alarm-öppning för att komma in på Casinot. Jag förklarade för kvinnan att Gyula har pacemaker och därför måste gå förbi kontrollen. Kvinnan förstod ingenting av detta. En man kom och skällde på kvinnan för att hon inte släppte in oss.
Vi sa´då "att vi kommer igen i morgon".

Himlen var nu mörk och en och annan stjärna lyste. Vi skrattar och har trevligt. Men det mörknar i våra sinnen när vi kommer att prata om Patrik. Patrik är Roberths kusin, min systerson, och han dog detta år. Vi promenerar hemåt.

Gyula ville gå hem, kolla sitt blodsocker och ta sitt insulin. Vi gjorde så. Roberth och Mathilda kanske gick på en fortsatt promenad. Gyula kollade sitt blodsocker var uppe i 19 igen! Hua. Han tog sitt insulin med enhet 36. Han somnade sen och jag tittade på TV, där roligheter visades. Kl. är nu 22.55 i skrivande stund har jag skrivit i min dagbok.

Måndagen den 22 december 2013

Hur blev den här dagen då?

Roberth och Mathilda knackar på vår dörr vid 08.30. Då sov Gyula och jag gott. Vi träffades dock alla fyra vid frukosten. Sen gick vi ner till beachen, Röda havet. Jag var den enda som simmade, vid två tillfällen.
En man kom och erbjöd rasta-flätor för Mathildas del och mig erbjöd han en hudkur som skulle göra mig 20 år yngre! Vem vill bli det, helt plötsligt?

Jag köpte tjänsten....;).... och skulle vara hos Matrix, som mannen hette, kl. 12.00. Kostnad EGP 200. Vi bestämde att mötas kl. 11.55 i vår reception. Jag gick dit efter badet. Matrix kom aldrig. Jag fick ringa till 409 från receptionen för att prata med Matrix. Det var hotell Resort som gällde. Jag gick då dit. Fick ringa till 409 från hotell Resort också. Jaha, där hämtade en person upp mig.

När jag kom till salongen höll Matrix på med en kund, en ung flicka som fick rasta-flätor. Det fanns en man på varje sida om håret. När kl. blev 12.15 sa´jag till Matrix att jag kommer tillbaka i morgon. "Jag är snart klar", sa´han då. Men så fortsatte han och jag såg att det tog sin tid med flickans hår. "Jag kommer tillbaka i morgon", sa jag då. "OK", vilken tid"?. "Kl. 15", sa jag, sen gick jag tillbaka till hotell Cataract. Åt lunch med Gy. R. och M. på Pamodoro. En var sin American pizza till Mathilda och  Roberth och en Mushroom pizza till Gyula och en grekisk sallad till mig. Öl och vatten därtill. Gott i solen. Det gick på EGP 300, som vi delade rättvist. Roberth köpte en cigarett-tändare för EGP 40. Sen gick vi hem och spelade Alfapet. Farmor Kerstin vann...;). Ordet laxar ger många poäng. Bokstaven X ger 10 poäng bara den. --- Sen sov vi alla mellan 18-20. Gick och åt middag ca 20.15. Maten var "så där", tyckte jag. Viss underhållning denna kväll. Magdans. -- Sen ville Mathilda gå hem och lägga sig. --- Roberth, Gyula och jag gick till Casinot. På vägen dit ringde vi till Roberths pappa Kenth och grattade honom på hans 60-års-dag!

Gyula och jag spelade bort pengar på roulette. Jag vann två gånger och Gyula ingen gång, tror jag. Roberth lånade USD 100 av Gyula och spelade poker för det. Roberth spelade poker med två norrmän, en ryss och en engelsman när Gyula och jag gick hem.

Klockan 04.00 på natten ringer Mathilda till oss. "Var är ni?, frågar hon. "Gyula och jag sover", svarar jag. "Är inte Roberth hemma än"? "Nej". "OK", sa´jag, "då går vi ut och letar". Jag hann att ta på mig trosor och bh och kamma håret. Då knackade det på dörren. Utanför stod Roberth. Han var arg; han var mycket arg. Han sa´att de lurat honom på Casinot på split pott. Roberth hade vunnit hela kvällen, men så tog en norrman hem hela vinsten, enligt dealerns dom. "Det var helt fel", sa Roberth. Roberth hade blivit så förbannad att han lämnat bordet svärande. "Jag är bara glad att du är välbehållen och hemma", sa jag. Följde honom till rummet.

Tisdagen den 23 december 2010

Kl. 09.00 knackade jag på Roberths. och Mathildas dörr och trodde då att jag skulle få se Mathilda vaken och Roberth sovande. Men det var precis tvärtom. Roberth hade redan gått till frukosten och Mathilda var trött som bara den. Hon hade ju vaknat vid fyra-tiden och sen när Roberth "ramlade" i säng, så hade han snarkat och hon kunde inte somna. Gyula och jag gick till frukosten och där var Roberth, javisst. --- Sen kom vi inte längre än till pool-kanten alla fyra, ca kl. 10.  --- Lunch på Hard Rock, alla fyra. Inget gott betyg vad gällde maten. Betjäningen var dock trevlig. --- Gyula gick sen hem och la´sig.

Roberth och Mathilda och jag tog en promenad runt sta´n och shoppade lite. Bland annat var vi inne i en parfym-affär och träffade Aladdin. Jag köpte parfym till Gyula och mig. Sen gick Roberth hem och Mathilda och jag fortsatte vår promenad och köpronda. Vi handlade en kopp med kattmotiv till Roberth plus en cigarr. ---- Gick sedan till apoteket och köpte shampo och handtvätt-medel. Jag köpte en kristall-fil till Mathilda i julklapp. --- Sen gick Mahilda och jag vidare för att hitta tejp och omslagspapper.

Vi "hamnade" i en galleria där det var det  var två män, 20 år och 26 år som direkt friade till Mathilda. "50.000 kameler", sa jag. "Jag jobbar inte med kameler", sa 26-åringen. Och sen sa´han att Mathilda var för ung för honom. "Inte för mig", sa 20-åringen som gärna ville ha en kyss. 26-åringen skickade 20-åringen att skaffa tejp. Snällt. Han kom tillbaka med tejp och så fick vi en tavla! Tack! (Chokran på egyptiska). Jag gav dem EGP 10. 26-åringen förklarade att det fanns en super-market under Mc Donalds. Vi gick dit och fann till slut lite omslagspapper som vi handlade och sen gick vi hem.

Onsdagen den 24 december 2008

Frukost tillsammans alla fyra.

Vi gick sen ned till Röda havet och fick fyra solsängar. Vi som badade i Röda havet: Kerstin och Roberth. Gyula och Mathilda doppade sig upp till knäna.

Jag gick till shopen på hotellet som bl.a. sålde snorkel och ögonmask. Ingen där. Lämnade vårt rumsnummer till de fyra (4) män som stod utanför och visade att jag tar denna mask nu och betalar senare. OK!   -- Jag badade tre gånger. Tredje nedstigningen såg jag någon som matade fiskarna från bryggan med bröd eller något och äntligen fick jag se många, otroligt vackra och spännande fiskar simmar runt i havet. Snorkeln fungerade fint. Jag var förvånad över mitt eget frustande i havet, men det kanske var ansträngande. Vet inte. ---- Roberth tittade på när sex (6) grabbar i varje lag spelade volley-boll vid vår sol-plats. Mathilda träffade grannfamiljen. De kom från Strömstad, Emma. 11 år och Marius, 6 år fick genast kontakt med oss. Emma var mycket "talkative" och berättade en massa saker för oss.

Efter badet gick vi till en restaurang för att äta var sin pizza. Roberth beställde en pizza Verona, Gyula beställde en salami-pizza och jag en pizza Marinara. Mathilda bröt mönstret och beställde in spaghetti Bolognese. Gyula och jag beställde också var sitt glas vin. Rött. -- När all mat skulle serveras så tappade servitören Gyulas mat på marken, så han fick vänta extra länge för att få sin mat. En servitör kom fram och frågade om Gyula var arg. "Nej", sa han. "Gör inget", sa jag, för när han beställde på en annan restaurang i går så fick han fel mat", sa jag. Skratt. --- Efter maten gick Gyula och Roberth hem för att sova. Mathilda och jag satt kvar. Jag försökte betala EGP 285,71 med kort men det gick inte. Mathilda och jag samlade ihop våra "tillgångar" och betalade cash. Sen gick vi till bankomaten och jag tog ut EGP 1000 igen. Det är ca 1000 svenska kronor. --- Sen gick vi återigen och shoppade lite julklappar. Vi gick till parfymeri-affären och gav 20 svenska kronor till ägaren, som vi lovat. Vi shoppade två glasburkar med sandmoti. En till Roberth och en till Gyula samt en tröja till Roberth.

När vi var hemma igen fick Mathilda sin kjol struken .

Vi fyra firade vår julaftong genom att ge varandra julklappar sittandes på altanen utanför vårt rum. Det var trevligt. Kl. 20 gick vi till matsalen. Vi hade inte bokat något Christmas-bord à USD 50 per person. De hade anka på det ordinarie bordet så det räddade julmaten. Vi beställde en flaska champagne och fick sparkling wine. Vi tävlade om vad den skulle kosta. Mathilda gissade på EGP 250, Roberth EGP 200, Gyula på EGP 172 och jag på EGP 300. Den kostade EGP 250 exakt. Mathilda vann. --- Sen gick vi tillbaka till altanen och där lärde vi Mathilda spela Spader dam/Svarta Maja. Emma, grannflickan kom till oss och tittade på medan vi spelade. Mathilda vann en gång, Gyula vann en gång och jag vann två gånger. --- Helt plötsligt kom Marius farande från sitt rum och skulle hoppa ner på marken från vår altan (låg, men ändå...). Bodil, hans mamma som stod där, flyttade på sig vid hoppet och Marius föll hårt på stengolvet och skrek. Blod bara sprutade. Mamman bar honom hem till deras rum. Blod droppade hela vägen. Han hade på något sätt slagit i näsan, så det var näsblod som droppade. Jag vet inte hur många pappersservetter vi använde. Jag frågade om det var något annat vi kunde hjälpa till med men, nej, det behövdes inte. Sedan knöt vi oss alla. Merry Christmas!

Torsdagen den 25 december 2008 - Sol

Achmed, vår städare visade mig hur det ser ut att skriva god jul på arabiska. Häromdagen fick han EGP 100 i dricks av mig. Sen ville han växla SEK 20 mot EGP. Han hade fått SEK 20 av någon svensk turist. Jag tog den och gav honom EGP 20.

Gyula och jag sov över frukosten denna dag. Roberth och Mathilda kom och knackade på men vi sov över, som sagt. --- Vi gick ut vid 10.30-tiden. Roberth och Mathilda solade vid pool-bäddarna. --- Gyula och jag tog en promenad för att växla pengar. Vi var inne på fyra (4) kontor. Ingen hade någon typ av bankomat och ingen ville växla genom mitt MasterCard. Vi gick tillbaka till hotellet. Jag tog en kaffe från baren à EGP 10. "Special for you". - Vi solade på bäddarna alla fyra men snart gick Gyula in på rummet och somnade. Han har det besvärligt med sin diabetes och sitt hjärta (pacemaker). Mathilda och jag tog en simtur i den kalla bassängen (14 grader). Huh och puh, men det gick. I luften är det dock varm och skönt. --- Senare gick Roberth och Mathilda till en kinesrestaurang och handlade nudlar och kyckling och biff till oss alla. Hemtag. Det kostade EGP 100. Vi satt oss på rum 129 och spisade. Gott. Drack vatten därtill. --- Jag tog sen Gyulas Eurocard och hämtade ut EGP 1000 i Crédit Agricole Egypt. Det tog sin tiiiiid. Gav Roberth EGP 500. Sen gick jag till Drinkies och köpte en flaska gin à EGP 49, en flaska whisky à EGP 99, en flaska vodka à EGP 49, två sakari-öl (lokal öl) à EGP 10 styck. --- Kvällen gick. Middag på hotellet.

Fredagen den 26 december 2008 - Sol, vind

Frukost.

Jag var nere vid Röda havet för att snorkla men det var så vindigt så ingen var i vattnet. Gick hem till poolen och där solade vi sen alla fyra. Vid lunchtid gick Mathilda och jag och handlade fyra (4) pizzor. Jag hade EGP 160 med mig. Notan gick på EGP 168. Jag blev skyldig EGP 8 . Frågade om jag fick komma med EGP 8 senare. "Oh, ja, om du behöver så kan du komma med hela summan senare", sa biträdet. "Nej, jag betalar 160 nu och med 8 sen", sa jag. Chokran (tack). Vi åt våra pizzor vid bassängen.

Bodils mamma Inger kom och frågade om jag ville följa henne på vattengympa. "Javisst", sa jag. Jag frågade om Mathilda ville följa med. Men nix. Det var fortfarande blåsigt när vi kom ner till havet, så vattengympan var inställd i dag. Vi fick dock stretcha med en kvinnlig gruppledare, ryska, som ledde en grupp på två personer! Det var ett antal mjuka rörelser. Det var skönt. Sen tog Inger och jag ett dopp i Röda havet och gjorde en egen vattengympa en stund. Vid hemkomsten till bassängen bjöd Inger på nescafé. Trevligt. --- Jag hade köpt färger till Emma och hon kom nu och hade målat en jättefin tavla till Gyula och mig.

Kl. 15 var vi samlade för att åka en glas-båt (EGP 50 per person) ut på Röda havet. Det blev Gyula, Roberth och jag som tillsammans med Bodil, Inger, Emma och Marius tog oss till båten. Mathilda ville inte följa med för hon hade fått soleksem på sin hals. Synn. Vi for iväg med ett antal andra personer. Vinden hade mojnat något. Båtturen varade ca en timme och vi fick se en mängd vackra, kolorerade fiskar samt fina korall-rev. --- Väl hemkomna satte sig Gyula och jag på altanen och spelade Spader dam. Gyula vann med 5-1.

Kl. 19.45 gick Gyula och jag till middagen. Roberth kom någon kvart senare. Roberth tog sedan med sig en tallrik mat till Mathilda. --- Lisbeth, som jag pratat med under kvällen, undrade om vi kunde luncha ihop under vår lunchtid hemma i Sverige. "Javisst", sa jag. Vi växlade telefonnumer.

Vid 21-tiden gick Gyula, Roberth och jag till Casinot. Gyula och jag spelade roulette. Roberth skulle spela poker men han hittade inga poker-vänner. Att spela poker vid bord kostar USD 100. -- När Gyula och jag vunnit USD 200 utöver 300 satsade så lämnade vi kasinot. Vinst ca 1000 kr!! Roberth stannade kvar. -- Gyula och jag tog en sväng till Pamodosa för att lämna de EGP 8 men kille som skulle ha dem hade gått av sitt pass. Vi tog en kort promenad sen svängde vi hem igen.  Vi hälsade på Mathilda och såg till att hon mådde bra. ---- Nu, i skrivande stund i dagboken, är kl. 00.40 och mörka natten råder. Gyula sover. --- Klockan 03.30 vaknade jag och knacckade på hos Mathilda. Det lyste överallt men ingen öppnade. Jag ringde då till Roberth på mobilen och han svarade och sa att att Mathilda ringt för en sekund sedan. Roberth var på Casinot och skulle stanna en timme till.

Lördagen den 27 december

Oj, vad tiden går fort. I morgon ska vi hem igen. "Ska vi stanna en vecka till", undrar jag. -- Sov till 09.30. I skrivande stund i dagboken är kl. 10.50 och Gyula och jag sittver vid pool-kanten. Jag har varit i baren och köpt fem (5) vykort och en kaffe latte à EGP 10. Roberth och Mathilda har ännu inte kommit ut. När jag kom med kaffet till poolen så lyckades jag spilla ut hälften på en vit handduk, som Gyula hade tagit med sig för att lägga över huvudet. Jag bytte till en ny handduk från städarnas förråd. Jag erinrade mig att det skulle vara vattengympa kl. 09.30 och det kändes som det skulle vara för sent att kuta ned till Röda havet, även om det bara var 200 m ned från vårt hotell. Hm. -- Skrev ett kort till Rose-Marie och Kai (Mathildas mormor och morfar). -- Roberth och Mathilda dök upp vid 13-tiden. De hade ätit frukost vid 8-tiden och sedan somnat om. --- Vi gick förbi Pamodosa när vi letade efter en ny restaurang och där fick jag nu lämna de EGP 8, som jag var skyldig. Jag lämnade EGP 10 och ville inte ha 2 tillbaka. --- Vi gick sedan ned till strandpromenaden och kom till en BBQ-restaurang. Vi beställde in tre flaskor vatten och flaska öl. Det visade sig att all mat var BBQ-marinerat och Mathilda tyckte inte alls om BBQ, så vi gick vidare till en annan restaurang. Vi betalde EGP 133 för drycken. Vi kom till en italiensk restaurang "Ghazala Beach", som Bodils familj föreslagit när de passerade oss vid BBQ-restaurangen. Där beställde vi Quattro Stagioni (Roberth), Biff tenderloin (Mathilda), Piccata med veal (Gyula) och lax med citronssås till mig. Allt smakde bra. Mathilda var så hungrig så hon fick beställa ett fat extra pommes frites och pepparsås. Med dryck gick notan på EGP 411. Trevlig personal och god service. -- Gyula gick sen hem och la´sig och vi tre gick ut och shoppade. -- Mathilda köpte en vattenpipa och jag en gele-kräm (aloe vera), en flaska vodka, cashew-nötter och två frimärken. Vi träffade en konstnär under vår köpronda. Jag gav honom en av mina två blå pennor honom, då han frågade om han kunde få den. -- Efter shoppingen gick Roberth och jag och checkade ut. Vår nota på rum 129 och 133 var på EGP 780 totalt. Jag betalade med mitt Eurocard.

Sol vareviga dag! I dag var det varm. Extra varmt. -- Senare tog jag en egen promenad. Shoppade en egyptisk sjal + kylskåpsmagneter med fiskmotiv. Och prutade från EGP 75 till EGP 55. -- När jag kom åter till rum 129 så var alla tre samlade på altanen och hade det bra. De hade försökt ringa mig men jag hade ingen telefon med mig. -- Efter middagen på hotellet gick Roberth och Mathilda och la´sig.

Gyula och jag gick till uteserveringen på hotellet, på den inre gården, och såg showen med magdanserskan. Flera personer som hon bjöd upp från publiken kunde magdans lika bra som hon själv. En något rundlagd ryska fick stora applåder. --- Jag hade stämt träff med Lisbeth också men eftersom hon inte dök upp så gick Gyula och jag till casinot. Inget insläppskrångel denna gång. Vi spelade bort EGP 185 på rouletten. Sen hem. Fram till 22.30 satt jag ute på vår altan. Pratade bl.a. med Bodil och barnen. Pratade även med Janne Marting (dansbandsmusikern). Spelade också "Finns i sjön" med Marius. Han vann med 8-5. --- Jag såg sedan en långfilm i vårt rum. Gyula sov.

Söndag den 28 december 2008

Hemresedag! Synn´. Kunde ha stannat en vecka till. Härligt med sol och vila, simning och goda vänner (släktingar).

Vi hann att sola lite till före packning och avfärd. Jag gick sen ut för att köp 20 vykort à EGP 1 per styck, som fanns i afären bredvid hotellet. Ägaren till affären sov inne i affären, bakom ett bord på golvet med en jacka över huvudet. Jag nändes inte väcka honom. Jag frågade glass-försäljaren bredvid om jag kunde lägga EGP 20 inne i affären och sean ta 20 vykort? "Nej, men hans vän sitter där borta, fråga honom". Jag gick till honom och förklarade mig. Vännen gick då in i affären och väckte mannen som som sov. Han vaknade lite försiktigt. Förmodligen var han nere i djupsömnen. Hårt att bli väckt. Jag frågade honom om jag fick lägga EGP 20 på hans bord och ta´20 kort. Det gick bra. Och sen somnade han om....;).

När vi var klara med packningen så ställde vi ut våra väskor. Jag gav EGP 100 till bäraren. De hade en pirra som hjälp. Vi gick sen bort till hotel Resort, där bussen stod som skulle avgå vid 11.20. Vårt plan skulle lyfta 14.25, enligt resebeviset.

Vid ett av stoppen vid olika hotell som det alltid blir då personer hämtas upp till bussen fick vi vid ett tillfälle vänta länge. Guiden meddelade plötsligt att vi fick vänta lite extra länge för ett par som skulle checka ut hade inte pengar så det räckte. De fick gå till en bankomat först. Vi väntade och väntade, alla vi andra i busen. Så till slut kom ett par ungdomar ut och vi kunde fortsätta resan mot flygplatsen. När vi kom fram var det en lång kö. Första anhalten blev en kontrolldisk för allas väskor och alla resenärer. Motsatt förhållande mot i Stockholm där man först checkar in och sedan blir kontrollerad. Men det visade sig också att här blev det fler omgångar med kontroller. Sen till incheckningsdisken - lång kö även där. Där tog jag hand om alla våra fyra pass. Kontrollanten trodde, som alla andra trott under semestern att Mathilda var min dotter. Men farmor är det.....---- Vi fick ut fyra (4) boarding-card, fyra (4)konrollbiljetter på våra fyra ) (4incheckade väskor och fyra (4) var sina blad att fylla i. Nu en ny kontroll-disk. Våra handbagage och vi själva kollades. Gyula som har pacemaker får gå utanför den elektroniska kontrollen och blir bara kollad med händernas hjälp. Han får visa ett intyg att han har pacemaker när han ska igenom kontrollen.

När vi äntligen kommit fram till gate 4 så såg vi skylten "Odessa". Vi var hungriga och tog oss något att äta där. Lite pizza för Mathilda och Roberth. Gyula mådde illa så han ville bara ha vatten. Och öl?! Jag hittade några små snittar. Kostnad EGP 193,60. Inget av mina kort (Visa och MasterCard) fungerade i maskinen. Vi hade inga andra pengar som räckte att betala med. Vi prövade Gyulas MasterCard men det fungerade inte heller. Jag fick ta rulltrappan upp till övre planet, lämna mitt pass till en vakt som satt där, gå in genom en dörr och såg där innanför två bankomater och en liten bankdisk i en stor vänthall. Hos bankmannen försökte jag att få ut pengar på mitt Visa-kort, men nej. Tog då mitt kort med lönekonto och hämtade ut EGP 400 i bankomaten.  Jag betalade sen med kontanter till grabben i kassan.

Söndagen den 28 december

Nu skulle planet inte gå förrän kl. 14.30. Jag såg helt plötsligt att det stod "departed" för vårt flyg! Jag ropade på de andra och skyndade mig fram till disken. Jo, det var bussen som skulle ta oss till gate 4 och till planet. Så konstigt har det aldrig varit tidigare när jag flugit. Vi kom med bussen och äntrade planet. Vi fick nr 21 A och B Gyula och jag på boarding-card. Roberth och Mathilda fick 21 C och D.  Jag fick fönsterplats. Mathilda satt i mitten och Gyula längst ut och Roberth i den andra "trebänks-fållan". Två kvinnor längst in där, mor och dotter.

Jag mådde lite illa på planet. Ställde mig i toalettkön. Det var sju (7) personer före mig. När jag kom tillbaka till min sittplats föreslog Roberth att han jag kunde byta plats. Bra. Jag beställde cola av flygvärdinnan. Fick en zero light. Skakade om den och lät den sedan stå en stund. Jag har någon gång hört att avslagen cola skulle lindra illamående. Tog några klunkar. Efter en stund släppte illamåendet. Simsalabim!

När det var ca 1 timme kvar på resan får vi höra från kaptenen: "Jag har en tråkigt nyhet att meddela. Någon har rökt på toaletten så måste vi stänga den och undersöka om vi kan hitta fimpen. Den kan utgöra en brandrisk. Det är mot bestämmelserna att röka på planet".

Vi landade kl. 19.25. Vi tog en taxi (Taxi-kurir). Fast pris 460 kr till Sankt Eriksgatan. Vi beslöt att åka dit först och "lämpa" av Roberth och Mathilda. "Puss och kram. Hej då! Och tack för underbara dagar". ... Sen taxameter därifrån till Grenvägen 10. Kostnad 70 kr. Jag gav 20 kr i dricks. Klart, slut. 550 kr. Vi var hemma 20.53.